Familjehelger

Jättebra plats. Närhet till alla delar/aktiviteter.

Oslagbart! Barnen var mycket nöjda och tyckte att det var roligt att vara med ledarna som var engagerade och kunniga. Som förälder kändes det tryggt att lämna barnen hos ledarna.

Fantastiskt bra. Barnen hade jättekul, ville inte åka hem!

Mycket bra. De tog mer ansvar än man kunde kräva, vilket gjorde att vi föräldrar fick mer tid och energi att samtala med varandra. Exempelvis efter grillbuffén första kvällen så försvann barnledarna ut och tog hand om barnen. Likaså satte de sig vid barnbordet under måltiderna så vi kunde släppa vår "bevakning" av ordningen runt bordet.

Super!! Ledarna var underbara och barnen pratar fortfarande om allt kul de gjorde denna helg. Guld värt.

De bästa momenten var de dynamiska övningarna där vi fick reflektera över våra egna känslor kopplade till vår situation. Det blev lite tvingande att titta på sig själv och våga ta ställning för hur man kände. Mycket viktigt och lärorikt.

Föreläsningarna var bra! Det man kunde konstatera var att vi ville ha mer av allt, vilket egentligen är omöjligt att tillgodose.

"Det relationistiska förhållningssättet" hade varit superspännande att få grotta ner sig i lite mer. Jag blev väldigt nyfiken på det och kände att det ligger i linje med hur jag vill arbeta med mitt föräldraskap. Det är en jätteviktig del i arbetet med att stötta oss som är på hemmaplan när våra respektive åker iväg. Och det är viktigt för de som åker i väg att få höra hur anknytningsteorier fungerar och vad de kan behöva jobba med innan, under och efter en mission.

Det bästa med lägret är att det finns! Att få den här möjligheten att dela sin upplevelse, sina farhågor, våga titta på sina känslor (även de "förbjudna"), få prata med andra som befinner sig i en liknande situation, knyta kontakter, få ett nätverk. Det är ovärderligt! Jag tror inte att de som inte blivit lämnade hemma i en sådan här situation förstår hur viktigt det är för oss som är hemma att få det här stödet.

Det är en superbra stödaktivitet. För mig personligen så blev det ett startskott. Jag har fått träffa människor i en liknande situation som min. Innan lägret kände jag mig extremt ensam, lite sur och rätt bitter faktiskt. Den frustrationen tog jag ut på min man. Vilket inte är så bra. Vår relation blir sämre och i förlängningen blir han en sämre soldat om han går och oroar sig för att jag har kastat ut alla hans grejer och bytt lås tills dess att han kommer hem. Det måste ju ligga i Försvarsmaktens intresse att deras personal är i så pass bra form som möjligt, inte bara fysiskt.

Jag vet att min partner gör en insats för världen och att det är viktigt men jag kände mig lämnad ensam. Lägret har gett oss en gemensam plattform att prata utifrån. Att ha ett gemensamt språk är oerhört viktigt för vår kommunikation. Och det fick vi.

Möjligheten att knyta kontakt med andra i samma situation känns som en livboj. Visst kan jag prata med mina "vanliga" vänner på hemmaplan men det är inte allt som de förstår. Ibland känner jag att jag hamnar i en försvarssituation där jag måste berättiga något som jag kanske egentligen är lite sur och ledsen över just då. Exempelvis så kan jag vara trött på att stå med tvättberget, vab-dagarna, hundpromenaderna, vardagsbesluten, räkningarna, bilprovningen och säga att jag känner mig sviken av min make. Det betyder dock inte att jag inte älskar honom, eller beundrar honom för den insats han gör. Men om jag yttrar dessa ord av frustration så kan jag av mina "vanliga" vänner få höra att de inte kan förstå hur man kan lämna sin fru och sina barn och åka iväg. Därför säger man inget om det. Man håller det inne. Därför känns de kontakterna som vi knutit under detta läger som en livräddning. Ett ljus i mörkret. Efter lägret känner man en känsla av att det finns en trygghet i Försvarsmakten även för oss. Att vi är viktiga och att det värderas det vi gör på hemmaplan.

Det är en ovärdelig möjlighet. Att få möta andra familjer i samma eller som har varit i samma situation och utbyta erfarenheter är helt avgörande för hemmavarandes välmående. Kan inte nog understryka vikten av detta, det borde nästan ingå som obligatorium inför utlandstjänst.

Mycket bra. Skönt att se barnen knyta an till andra barn i samma läge och skönt för oss att träffa andra föräldrar i samma läge som vi själva. Tror det kommer underlätta väldigt mycket för hemmavarande.

Tror att det är bra för barnen och hemmavarande att bygga fler relationer med andra i samma situation. Bra, för att vi får träffa andra i samma situation.

Hoppas barnen får utvärdera. Det jag hört är att det betytt mycket för dem, även om de inte pratar om det så vet de att alla barnen har en förälder som jobbat utomlands. Även att jag som mamma åker iväg och vad det innebär. Är det en skillnad mot att vara pappa? Jag fick “rodda” mycket praktiskt även när jag var iväg. Bra att få prata med andra vuxna och utbyta erfarenheter.

Kanon! Det har varit otroligt lärorikt. Även om inte alla ämnen har träffat utifrån min situation så har det varit intressant att lyssna på alla andra och hittade alltid något att ta fasta på, ta med mig hem, tänka på.

En av de bästa utbildningar jag varit på – Vi uppskattade lägret väldigt mycket!