Hem Forum Forumet Stolt men ledsen

Visar 6 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #59876 Svara
      H
      Gäst

      Jag och barnen har precis vinkat av och sagt hej då till make/pappa. Första gången han är iväg och till en början ville jag verkligen inte att han skulle åka. Men då jag vet att det är en stor dröm för min man, ända sedan 20-års åldern har jag ändå velat att han ska få göra detta, så det har absolut varit ett gemensamt beslut. Vi har vetat sedan i höstas att han ska åka i april/maj och jag har nog blundat lite för det, inte velat tänka för mycket. Det är senaste veckan som allt kommit ikapp mig. Det är först igår exempelvis som jag hittat denna sida, vilket känns såå skönt! Jag kan inte sluta gråta, det känns som hjärtat slitits från mitt bröst och jag mår fysiskt illa. Det känns som jag ska kräkas.
      Det är så mycket känslor, som ett enda virrvarr. Å ena sidan är jag stolt över denna chans han får, och jag vill glädjas med honom. Samtidigt är jag så rädd och jag känner mig så otroligt ensam och liten. Det ena barnet har också varit mycket ledsen och gråtit senaste dagarna. Han vill inte att pappa ska åka. Det är smärtsamt att se sitt barn så ledset och försöka trösta samtidigt som man själv är ett nervvrak.
      Jag vet att det kommer bli en tuff tid framöver, heltidsarbete, tre barn med diverse aktiviteter. Jag har inga föräldrar i livet och svärföräldrarna bor timmar bort från oss.
      Därför känns det så himla skönt att ha hittat detta forum, att kunna skriva ner sina känslor och få läsa andras berättelser. Tillsammans är vi starka vill jag intala mig själv!

    • #59878 Svara
      4
      Medlem

      “Jag känner igen mig så väl i det du skriver. Men så skönt att du hittade hit. Jag har använt mig av en mentor här på Invidzonen och det har också varit väldigt skönt att få skriva till någon som vet hur det är. Här finns massor av bra hjälp att få. Min erfarenhet är att visas dagar kommer bli tuffa och då är det bara gilla läget och acceptera att det är så men vissa andra dagar kommer det gå bättre. Unna dig själv den hjälp som går att få som städning

    • #59880 Svara
      Anonym
      Gäst

      “Håller helt med Rebecca ovan.
      Rekommenderar också mentor härifrån – guld värt för mig (och min relation). Var inte rädd för att söka stöd och hjälp

    • #59882 Svara
      Fia
      Medlem

      Hur mår du?

    • #59884 Svara
      Anonym
      Gäst

      Det har gått ganska bra dessa två veckor eller snarare lite upp och ner. Kvällar och helger har nog varit jobbigast. Att det trots allt har känts så bra beror nog på att han suttit i karantän i Sverige, pga Corona fram tills idag, så vi har ändå kunnat ha kontakt, prata etc dagligen. Men imorse bar det iväg, så idag känns det lite tyngre igen. Mycket pga att jag inte vet hur det går, vart han är och hur mycket kontakt vi kommer kunna ha. Ovisshet är så jobbigt, att inte veta hur han har det eller när vi kommer ses nästa gång. Vecka för första leave ändras hela tiden vilket också känns frustrerande. Man kan inget planera varken för oss gemensamt eller för mig och barnen eftersom vi inte vet när han kommer hem. Å andra sidan är det väl svårt för alla att planera just nu utifrån rådande omständigheter.
      Men jag tar en dag i taget. Vissa dagar känns faktiskt ganska bra och som ni andra skrev det kommer gå lite upp och ner. Kram och tack till er för stöttning och uppmuntrande ord!

    • #59886 Svara
      H
      Medlem

      Idag är en riktig skitdag! Hela Valborgshelgen har egentligen känts tung. Men idag saknar jag honom så mycket att jag bara vill skrika rätt ut! Hela min kropp värker efter saknad 🙁 Avskyr det här!

    • #59888 Svara
      Emilia
      Gäst

      Hej H.
      Min sambo åkte ner i samma gäng, så jag känner verkligen igen dig i frustrationen om ovissheten om leave och även när jag ens kan få höra hans röst igen. För mig kändes det ganska ok fram till denna helgen. Har hållt mig väldigt sysselsatt men nu kom allt ikapp mig och det känns att det var längesen jag fick prata och krama om honom ordentligt.
      Nu har vi inga barn tillsammans så jag har inte samma stress och press på mig hemma som du har.
      Men vi har bara varit tillsammans i ett år, vilket medför en del stress och oro. Vad kommer hända när han kommer hem?

      Men i det stora hela är jag otroligt stolt över honom och unnar verkligen honom detta.

      Jag hoppas verkligen att det jobbiga “lägger” sig för dig så du kan få lite ro. Det är sjukt jobbigt, men tänk så underbart det blir att få hem honom sen ??
      Styrkekramar!

Visar 6 svarstrådar
Svar till: Stolt men ledsen
Information om dig: