Hem Forum Invidzonens forum Slutet gott allting gott?!

Visar 2 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #51367
      L.H
      Medlem

      Snart är tiden inne för min man att återvända hem. Som jag och barnen väntat på den här dagen.
      Men vad händer, vi här hemma börjar bli stressade och konstiga. Det känns faktiskt jätte märkligt. Barnen börjar gråta rätt som det är, hittar på hyss och beter sig annorlunda.
      Jag har en annan oro än de, jag tror att min man har slutat älska mig. Jag har inte fått en enda kärleksförklaring eller känt hans kärlek på nästan hela tiden.
      Vi pratar väder o vind.
      Det skrämmer mig. Jag som längtat så.
      Jag har behövt gått och pratat med en professionell. Tom hon tyckte när jag berättat om allt som jag upplevt att det låter så.
      Jag har även tagit upp min upplevelse för en jourterapeut. Hon sa samma sak.
      Men att jag inte kan ta ut något innan han kommer hem.
      Min man har inte talets gåva när det kommer till att prata känslor så jag är inte säker på att han kommer säga att han inte älskar mig. Däremot kommer nog hans kroppsspråk tala sitt tydliga språk.
      Han hoppas nog på att jag ska vara den som säger det så han slipper stå med hundhuvudet.
      Ångrar att jag en gång i tiden blev kär i en person som fått smak på det ‘enkla’ livet som militär/polis. Å, med det enkla livet menar jag missionslivet. Inga räkningar, inget tjat och inte leva i den verkliga världen, utan bo på camp och leva i den bubblan.
      Om jag blir ensamstående med barnen efter detta ska jag då se till att aldrig mer bli kär i en militär/polis.
      Synd att kärleken är blind.

      Imponerad över er som kämpar och klarar av att ha er partner borta.
      Avundsjuk, men naturligtvis glad på er som får kärlek och uppskattning från er partner trots att han/hon är borta. Som sen kommer hem och överöser er med sin kärlek.
      Ni tog vinstlotten.

    • #51369

      Min man och jag pratade också mycket väder och vind i slutet av missionen. Vi hade liksom inte så mycket att prata om efter så lång tid i sär.
      Det var lite som att man skulle lära känna varandra igen när han kom hem.

      Vi hade varit ifrån varandra så länge och liksom växt på varsitt håll att det var svårt att hitta tillbaka till vardagen och varandra igen.
      Det tog ett bra tag efter hans hemkomst tills jag kände att vi var tillbaka till det vi varit innan, men på ett annat sätt om du förstår vad jag menar. Vi hade båda vuxit och skaffat oss erfarenheter som vi inte delade tillsammans.

      Förstår att det är många tankar som snurrar i huvudet både på dig och barnen men försök att inte ta ut något i förväg.
      Ni behöver tid att landa och hitta varandra igen och barnen behöver få komma tillbaka till sin relation med sin pappa igen.

      Jag är imponerad av DIG, du har ju också klarat av att kämpa och ha din partner borta samtidigt som du tagit hand om barnen själv, du är värd all kärlek och respekt för det och jag hoppas verkligen att det ordnar sig för er när din man är hemma igen!!

      Stora kramar till dig från mig

    • #51371
      Jill
      Medlem

      Min sambo kom hem i maj..

      Det är först NU vi börjar prata lite mer. När han kom hem pratade vi inte ens väder och vind

Visar 2 svarstrådar
  • Forumet ”Invidzonens forum” är stängt för nya ämnen och svar.