Hem Forum Invidzonens forum Samtal väntar…

Visar 8 inlägg - 1 till 8 (av 8 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #53313 Svara
    MA
    Medlem

    “Hur känner ni er när ni verkligen behöver höra er kärastes röst och han/hon inte ringer er? Jag håller på att bli skogstokig…vänta vänta, åter vänta. Inte nu för att min sambo aldrig ringer utan han är verkligen duktig på att höra av sig, men det är så frustrerande när man behöver honom och han inte ringer mig.
    Jag vet inte hur ni fungerar, men när jag får prata med min kära soldat så fylls ja med energi och ork, ja, ren å äkta glädje. Men när det går en eller två dagar så blir jag arg, ledsen och rent ut förbannad tidsvis. Det är som att vi här hemma behöver den dära “”påfyllningen”” av energi, få det dära samtalet och få höra att allt är bra! Hur funkar ni? Vore intressant att höra. “

    #53315 Svara
    malin
    Medlem

    En dag klarar jag rätt bra. Andra dagen börjar de bli tungt o jag blir irriterad, ring då!! Tredje dagen då kommer alla känslor. Arg ledsen besviken! DÅ måste jag fyllas på med energi, från bara han! Som tur är har det aldrig gått längre tid utan att han sagt till, typ att dom ska vara ute och inte ha tillgång till telefon. Vet jag om att de kommer ta 6 dagar går de bättre, då är man inställd på de.
    Så jag känner nog helt igen mig. När man äntligen får de där samtalet är alla dom upprörda känslorna som bortblåsta 🙂
    Kramar

    #53317 Svara
    MA
    Medlem

    Preis så känner jag, jag kan vara ilsken som en gris men när han väl ringer så blir jag uppfylld av lycka och all aggression är bortblåst. Och ena sidan så säger jag till min sambo att han måste prioritera sömn före att ringa mig varje dag och tvingar han i säng ibland, men när han inte ringer och det gått två dar så blir jag tokig här hemma. Vi har nog svårt att förstå hur dom har de där borta, men inte fasen kan dom ha lätt att förstå oss och våra känslor å när vi åker berg-dal bana känslomässigt! =) Kram till dig.

    #53319 Svara
    Agge
    Medlem

    Hej på er. När min man åkte första gången var det jobbigt. men 2 veckor gick fort. Jag åkte till kompisar och var hemma några dagar. Vi hade telekontakt varje dag. Men nu ska han iväg i en månad. För mej känns det jobbig. Min man är civil.

    #53321 Svara
    Agge
    Medlem

    Hej på er. När min man åkte första gången var det jobbigt. men 2 veckor gick fort. Jag åkte till kompisar och var hemma några dagar. Vi hade telekontakt varje dag. Men nu ska han iväg i en månad. För mej känns det jobbig. Min man är civil.

    #53323 Svara
    Agge
    Medlem

    Vi hade en bestämd tid som min man ringde varje dag. Och det fungerade bra,

    #53325 Svara
    Igloosmatte
    Medlem

    Jag är nog konstig. När han ringer är jag så himla stressad över att låta så glad som möjligt. Känns som om samtalen är svinkorta varje gång. Han ringer kanske två gånger i veckan, inte mer. Å jag tycker mer att det är jobbigt eftersom jag har sånt prestationskrav och vill låta så himla mysig och kär. Men jag orkar inte, jag är trött, bara lever i min bubbla med jobb och mina vänner, gör min grej. Är inte så jobbigt att bara leva men att känna något, det är jobbigt. Att känna efter i telefon, det gör jag bara inte. Mer snack om väder och vind, ha det bra osv.

    #53327 Svara
    Myran
    Medlem

    “Du är inte konstig Igloos matte..
    När min man var iväg så var jag nästan irriterad på honom för att han ringde o “”störde”” mig i mitt liv här hemma.
    Han hade möjligheten att ringa i stort sett varje dag i den tjänsten han hade och jag måste säga att det till slut blev lite “”jobbigt””.
    Inte för att jag inte ville prata med honom, men vad har man att säga varandra egentligen när man lever två helt parallella o olika liv.
    Jag berättade lite om vad som hände här hemma men det var ju liksom vardag för mig o han berättade lite om vad han hade gjort därborta o det var ju vardag för honom.
    Var ärlig mot honom och tala om att du kanske inte är på topp och att du just nu inte har så mycket att säga till honom.
    Det betyder ju inte att man älskar någon mindre, för mig betyder det bara att man på något vis försöker överleva situationen genom att skapa sig “”sitt liv”” här hemma.
    Jag började skriva brev i form av dagböcker i stället som jag skickade. Då kunde jag berätta allt kul o allt tråkigt o slapp sitta o låta sådär “”hurtig”” i telefonen den dagen jag kanske inte alls var på topp.

    Stora kramar till dig “

Visar 8 inlägg - 1 till 8 (av 8 totalt)
Svar till: Samtal väntar…
Information om dig: