Hem Forum Invidzonens forum Reflektion ett år senare

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #50709 Svara
    si
    Medlem

    “Nu är det snart ett år sedan min partner åkte på utlandstjänst. Jag får fortfarande ångest när han ska iväg någonstans, t.ex. sova borta, den spontana känslan är alltid “”jag vill inte att du åker””, men jag har slutat agera på det. Det funkar ju inte så. Vi hade varit tillsammans ett halvår när han åkte så hela vår relation hade liksom präglats av missionen. Det är först nu, ett halvår efter han kom hem, som jag kan känna att missionen inte längre är det centrala i vårt liv, även om småsaker lurar kvar. För mig var missionen väldigt traumatisk. Jag tror inte min partner blev fullt lika påverkad. Eller, där och då var han allt annat än sig själv, men han var snabbt tillbaka på banan. Ibland funderar jag på om man som anhörig kan drabbas av PTSD, som man varit så orolig för att han ska drabbas av. Samtidigt känner jag mig fånig när jag indirekt jämför hans insats i ett krigsland med min oro i Sverige. Men jag kan inte låta bli att känna att symptomen stämmer.

    Jag känner att vi är lyckliga i relationen idag. Ingen mission som tredje part. Nu kan vi njuta av varandra utan stress och en trygghet och känsla av att vi alltid finns där för varandra byggs sakta upp. På ett sätt är jag så glad att vi genomförde missionen, vi har verkligen växt och utvecklats. Men samtidigt kan jag inte låta bli att vi båda hade sluppit så mycket smärta om det inte hade hänt. Man får förlita sig på att allt har en mening. Det kanske bara inte syns på såhär nära håll.

    Kanske inte ett så muntert inlägg men det är så mycket som snurrar i huvudet såhär med årsdagen in på knuten.
    Kämpa på alla ni som är i det, trots allt jobbigt så kommer ni se tillbaka och tycka det gått fort! “

    #50713 Svara
    J
    Medlem

    “Superbra inlägg! Vad skönt att höra att det är fler än jag som är i samma sits. När jag har läst igenom tidigare inlägg känns det som att de flesta är etablerade par sen flera år tillbaka och har barn.
    Har känt mig lite “”fjompig”” för att min partner ska iväg och vi har bara varit tillsammans 6 månader. Det har känts som att jag inte har samma “”rätt”” till att vara lika orolig som de som är gifta eller har barn bara för att vi är ett nytt par (ärligt talat vem vet om det en kommer hålla).
    Kul att läsa att ni har vuxit och utvecklats, känns som att hoppet har tänds igen, för nu i november är det bara grått :)”

    #50711 Svara
    Anonym
    Gäst

    Jag kan känna igen mig en del i det du skriver. Missionen tar inte slut bara för att de är hemma igen, och det finns många känslor som kan poppa upp lite när som helst.

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
Svar till: Reflektion ett år senare
Information om dig: