Känner ni igen er?

[Ac]

Jag avskyr att vänta på samtal!
Att de avgör när vi hörs, jag blir både orolig, arg och ledsen, vilken plåga det är.

[miss]

Jag minns själv när A var iväg sist. Varje gång man skulle råka missa ett samtal från ett dolt nr var det en tragedi. Kunde börja gråta även om jag inte visste om det var en vanlig försäljare eller han som hade försökt nå mig. Till slut kom vi ju framtill att han var tvungen att lämna röstmeddelande så jag visste att det var han i alla fall för att slippa så många tårar som möjligt. Även mail fungerade bra för oss. Då kunde jag höra av mig hur ofta jag ville och om vad som. Hjälpte i alla fall mig mycket även om det inte är samma som att bara kunna slå en signal när man vill.

[Mille]

Det är nog det värsta som finns. Vänta på att han kanske ringer.. Att inte kunna ringa när man vill berätta något kul som hänt, när man är ledsen och behöver tröst eller bara vill prata för att man saknar hans röst.. Nej det är bara att vänta, vare sig man vill eller inte.. Vissa dagar tyckte jag att det kändes så orättvist att jag alltid skulle vara tillgänglig så jag svarade inte när han väl ringde men det gjorde bara att jag blev ännu mer ledsen så hur jag än vänder och vrider på det så är det bara en enda lång väntan.. Vet inte riktigt hur jag kommer känna under den här missionen men det återstår att se..

[3E]

Jag har slutat vänta.. Jag blir helt förstörd om jag ska sitta och vänta på att han kanske ringer. Så jag har slutat vänta och han har slutat att tala om när han tror att han ska ringa igen om det inte är så att han ska vara borta helt typ en vecka. Så blir det istället en glad överaskning när vi väl kan talas vid. För att vänta är bara plågsamt. Jag brukar skriva upp på en lista saker som jag vill berätta för honom så att jag inte glömmer det när jag pratar med honom.

[Athena]

@3E:
Vilken bra idé det där med listan!
Den knycker jag genast!

[H]

“oj, förlåt det blev visst “”gilla”” istf “”peppa””!”

[Författare]

Inlägg