Hem Forum Invidzonens forum Jag har varit i Afghanistan

Visar 6 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #53823 Svara

      “I höstas var jag nere och träffade, intervjuade och hälsade på soldaterna på den svensk/finska campen CNL.
      Jag fick vara med om en “”mini”” mission som gav mig många nya upplevelser och tankar.
      Jag är gift med en officer och under våra år tillsammans har han varit iväg på tre missioner. Missioner med olika upplevelser för mig här på hemmaplan. Jag har varit arg, glad, förbannad, livrädd, lycklig…ja allt.
      Resan ner till Afghanistan gav mig en annan inblick i hans vardag och jag fick en annan uppfattning om varför han hade valt att åka.

      Jag vill och önskar att jag, med hjälp av mina nya erfarenheter, kan hjälpa och stötta alla er anhöriga här ute i Sverige.

      Hör gärna av er till mig med frågor om min resa eller mina tankar.
      Ni kan skriva här på forumet eller till min mail adress:
      familjezonen(AT)invidzonen(punkt)se

      En varm hälsning till er alla”

    • #53825 Svara
      Kilon
      Medlem

      Hej Anna!
      Vad spännande det låter. undrar om det var som du föreställt dig? Kände du dig som en i gänget eller utanför? Glömde du bort att ringa din kille hemma? (Ja du anar kanske att jag känner mig bortglömd).

    • #53827 Svara
      AnnaN/mentor
      Medlem

      Det var väldigt spännande. Det var svårt att föreställa sig hur det skulle vara vilket gjorde att det inte alls var som jag trodde. Min känsla var att det var som att bli nedsläppt på en helt annan planet. Alla som vi träffade var väldigt väldigt trevliga. Alla var öppna och intreserade. Det gick att känna av deras fantastiska härliga sammanhållning där nere.
      Min uppfattning var att de jobbade hela tiden. Möten på kvällar klockan 20. Mycket jobb.

      Jag kom ihåg att ringa hem men upplevde det ibland svårt att ringa. Jag satt i telefon hytten och det gick att höra vad alla sa i hytterna bredvid. Det var svårt att prata avslappnat vilket gjorde att samtalen blev lite pressade.

      Jag hoppas att mina svar hjälper dig lite i dina funderingar.
      Hör gärna av dig igen ifall du har några andra tankar och funderingar.

      Anna

    • #53829 Svara

      Jag har det tufft hemma för stunden och känner att stödet från maken i Afghanistan är lika med noll.

      Vi pratades vid i telefonen idag och jag berättade hur jag kände. Jag berättade att det vore skönt med uppmuntrande ord om vilket j* hästjobb jag gör här hemma – UTAN att behöva be om det… Det ska komma spontant anser jag! Sedan om han skriver upp det på en lista för att komma ihåg det, so what! Men att få h ö r a det.

      Då tar han upp hur mkt han ordnade med allt här hemma innan.

      Enligt mig går det inte att jämföra då båda fortfarande var hemma. Nu är han i krig, mitt stöd är inte så bra från omgivningen som förväntat gällande släkten osv.

      Leave nr2 börjar närma sig och jag f a s a r för när han kommer hem. Kommer det bara bli prat/diskussioner om vem som har det jobbigast, vem som gör mest bla ba bla. Jag orkar inte det!!!

      Jag förstår att han är i en krigszon med allt vad det innebär att ständigt vara tre steg före i tanken psykiskt. Det är slitsamt fysikt med lååånga arbetspass osv. Lite sömn. Jag vet det och har bekräftat att jag förstår.

      Men jag då!? Han sade att han orkar inte säga ngt snällt för då blir jag ledsen och det orkar han inte med.

      Men jag ska orka allt och det gör jag inte en drygt sex månaders utlandstjänstgöring igen…

      Hur upplevde du Anna att de tänker egentligen runt det här med familjen kvar på hemmaplan?

      Vad har de för funderingar innan de åker hem på leave osv?

    • #53831 Svara
      vilsen
      Medlem

      Funderar oxå på samma sak…hur tänker dom kring detta med hemmaplan? fick du nån uppfattning om det?

    • #53833 Svara
      AnnaN/mentor
      Medlem

      “Under min vistelse i Afghanistan träffade jag många olika soldater. Alla är ju olika som personer och alla tänkte på olika sätt kring det här med familjerna hemma. Jag pratade med soldater som mailade hem varje dag men ringde bara en gång i månaden. Jag pratade med dem som ringde hem varje kväll.
      Om jag pratade med 20 soldater så fanns det 20 olika sätt, tankar om det här med familjerna hemma.

      En sak som flera beskrev för mig var att de “”undvek”” att ringa hem så ofta dels för att de då fick så stark hemlängtan och för att de inte alltid visste vad de skulle prata om.

      En viktig sak som jag lärde mig av resan var att vi under en tid lever två helt olika världar. Två världar som är svåra att förstå och som kan vara svåra att få till att mötas på mitten. Min upplevelse är att vi måste ha förståelse för att soldaten lever ett annat liv där borta MEN, också att soldaten måste komma ihåg att vi här hemma lever kvar vårat liv utan dem på hemma plan.
      Det som känns tufft för oss här hemma kanske är en bagatell för soldaten men det är samtidgt något tufft för oss här hemma. Samtidigt som vi här hemma måste försöka ha en liten förståelse för att de lever ett annat liv på campen.

      Jag hoppas ni förstår hur jag menar. Kom gärna med flera tankar och funderingar.

      Vill ni ställa mera privata frågeställningar går det bra att maila mig till
      familjezonen(at)invidzonen.se”

    • #53835 Svara
      AnnaN/mentor
      Medlem

      “Under min vistelse i Afghanistan träffade jag många olika soldater. Alla är ju olika som personer och alla tänkte på olika sätt kring det här med familjerna hemma. Jag pratade med soldater som mailade hem varje dag men ringde bara en gång i månaden. Jag pratade med dem som ringde hem varje kväll.
      Om jag pratade med 20 soldater så fanns det 20 olika sätt, tankar om det här med familjerna hemma.

      En sak som flera beskrev för mig var att de “”undvek”” att ringa hem så ofta dels för att de då fick så stark hemlängtan och för att de inte alltid visste vad de skulle prata om.

      En viktig sak som jag lärde mig av resan var att vi under en tid lever två helt olika världar. Två världar som är svåra att förstå och som kan vara svåra att få till att mötas på mitten. Min upplevelse är att vi måste ha förståelse för att soldaten lever ett annat liv där borta MEN, också att soldaten måste komma ihåg att vi här hemma lever kvar vårat liv utan dem på hemma plan.
      Det som känns tufft för oss här hemma kanske är en bagatell för soldaten men det är samtidgt något tufft för oss här hemma. Samtidigt som vi här hemma måste försöka ha en liten förståelse för att de lever ett annat liv på campen.

      Jag hoppas ni förstår hur jag menar. Kom gärna med flera tankar och funderingar.

      Vill ni ställa mera privata frågeställningar går det bra att maila mig till
      familjezonen(at)invidzonen.se”

Visar 6 svarstrådar
Svar till: Svar #53833 i Jag har varit i Afghanistan
Information om dig:



Avbryt