Hem Forum Forumet Inte förberedd på känslorna som kommer

  • Detta ämne är tomt.
Visar 4 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #60991 Svara
      Anonym flickvän
      Gäst

      Det här är min sambos första mission och jag är så oerhört stolt över honom på alla sätt. Jag visste att det skulle bli fruktansvärt tufft och jobbigt att vara ifrån varandra, oron och rädslan är känslor som känns befogade men jag hade inte förberett mig på att känna sån otrolig frustration, ilska och nedstämdhet. Han har varit hemma på sin sista leave och jag har inte vart den stöttande, positiva och kärleksfulla flickvännen på sistone som jag hade velat vara för honom. Jag har känt mig så fruktansvärt ledsen, arg och framförallt ensam. När han kom hem var det som att allt förväntades vara som vanligt, medan jag gått och levt med ett stort tomrum som bara fyllts med mer ångest för var dag han varit borta, och som kom till ytan när han kom hem och jag kunde andas ut. Låter det ens rimligt? Nu har han åkt tillbaka och allting börjar om än en gång. Vi hade längtat så himla mycket till att han skulle få komma hem och jag är så besviken på mig själv för att jag inte kunde kontrollera dom negativa känslorna som kom. Jag är annars bra på att tänka positivt men just nu kämpar jag. Kan någon känna igen sig i ilskan och frustrationen som jag känner? Hur är era erfarenheter av hemkomster?

    • #60993 Svara
      M.a
      Gäst

      Låter som en helt normal reaktion, du har varit så spänd och orolig länge och det blir jättekonstigt när han bara ska ”kastas tillbaka” in i ditt liv en stund och allt ska vara som normalt.

      Va inte så hård mot dig själv! Det är svårt att vara anhörig och det är omöjligt att vara den ”perfekta partnern” som står i dörren med nybakta bullar när han kommer på leave…

      Du kanske ska se om du kan gå till någon eller på något sätt få sätta ord på din ilska och frustration till någon? Så att det lättar på dig och du slipper jobba emot det

    • #60995 Svara
      Maria
      Gäst

      Tror många reagerade som du gjorde. Du är också en person i det här förhållandet. Det är påfrestande för både anhöriga och den som är på mission, på olika sett. Var inte så hård mot dig själv, unna dig något, sätt dina behov först och prata med någon. Ibland är det skönt att prata med någon opartisk och som inte känner er. Kyrkan och (om du studerar) brukar skolans studenthälsa erbjuda gratis samtal.

    • #61009 Svara
      anhörig
      Gäst

      Jag känner så väl igen mig i det du skriver… Jag tog kontakt med en mentor hos invidzonen, det hjälpte mig. Kanske värt att prova?

      kram till dig

    • #61011 Svara
      L
      Gäst

      Jag känner igen mig. Jag är också arg, ångestfylld, orolig och ibland ganska negativ. Jag vet inte hur men jag har lyckats hålla tillbaka det rätt bra under varje leave, till och med glömt alla såna känslor vissa dagar. Istället är jag rädd för att allt ska komma samtidigt när missionen är över och att jag bryter ihop i efterhand liksom.

Visar 4 svarstrådar
Svar till: Svar #61009 i Inte förberedd på känslorna som kommer
Information om dig:



Avbryt