Hem Forum Invidzonens forum Går på glas

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #50857 Svara
    Glaskvinnan
    Medlem

    Känns som jag går på glas här hemma. Killen kom hem för 1 vecka sen och det känns som jag går på glas här hemma.
    Rädd för att smsa, ringa, fråga saker, säga fel saker, rädd att jag ska köpa fel glass.
    Som ni förstår jag är livrädd att vad jag än gör kommer förstöra just nu.
    Varför? För att det känns som det just är det som händer, vad jag än gör blir fel, jag kan inte få han glad och när jag tror han är glad vågar inte jag visa för stor lycka för då verkar hans försvinna.
    Han känns som en kvinna med allvarlig pms och ibland känns det som han använder sin resa för att få som han vill.
    Att jag ska behöva ha förståelse, jag vågar inte be om att själv få förståelse för då blir jag påmind om att han minsann är den som ska ha förståelsen.

    på något sätt har han känt att vi ses för mkt nu under denna vecka, trots att han har fått stå för just all kontakt och själv valt att komma till mig.
    Han har fått stå för all kontakt just för jag inte vågar höra av mig (och inte helt vant mig att jag kan nå honom) Han har lite smått klagat på att han står för all kontakt samtidigt som han vill ha space.

    Vi försöker båda hitta våra känslor för varandra på nytt och jag har ingen aning om vart han står på den punkten och att fråga är ingen ide för jag får inga svar på nånting, jag vet aldrig om han ger ett riktigt svar eller ett skämt. Han har sagt att han börjat hitta tillbaka och så blir han lite gullig men sen slår det tillbaka och han är samma frågetecken igen. (Känns som att om jag besvarar hans glädje eller känslor så vänder det, så fort det blir bra så faller det)

    Jag har verkligen jätte svårt att hitta mina känslor när det känns som om allt jag gör, gör allting värre.
    Jag är rädd att jag får känslor för starka och han backar pga detta, men jag är samtidigt rädd att jag kommer ge upp och han står med känslor jag måste såra.

    Så trött på att gå på glas! Trött på att behandla han som glas, trött på att inte får vara mig själv, trött på att vara förstående. Men mest är jag trött på att inte blir förstådd och känna mig som den minst viktiga i förhållandet.
    Var dum nog och tro att det skulle vara slut efter resan, men jag är fortfarande mindre viktig. (Och känner mig mindre värd, men innerst inne vet jag att jag inte är det, men det känns så)

    #50859 Svara
    A.
    Medlem

    Hej Glaskvinnan!

    Det låter inget vidare för er just nu…

    Förstår att du vill att allt ska vara bra och att det är därför du är tyst men det känns som du på något vis behöver prata med honom om det. Han kanske behöver ett uppvaknande för att inse att du också har genomgått missionen men på ett annat vis.
    Vill du få hjälp att lösa problemet så tycker jag at soldathemmet kan vara bra att kontakta. Själv upplever jag annars att jag fått bra stöd i att prata med andra så varför inte maila invidzonens mentorer.
    Kämpa på… Du har också gjort en stor insats och är verkligen en hjälte du också

    #50861 Svara

    “hos oss bröt helvetet loss två dagar efter han om hem. Vi klarade oss genom det. Kolla gärna min blogg, jag skrev ganska öppet och detaljerat. Ligger under fliken “”tiden efter missionen”””

Visar 3 inlägg - 1 till 3 (av 3 totalt)
Svar till: Går på glas
Information om dig: