Hem Forum Invidzonens forum Femte dagen

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #58557 Svara
    Katten
    Medlem

    Det är jättehärligt när ett telefonsamtal kommer. Ibland passar det mindre bra och ibland kan man prata i timmar! Säger han att han ska ringa så ofta det går, så gör han det. Avskeden var mycket jobbiga, men efter hand som tiden går, blir det lättare o lättare. Ibland faller man igenom ett svart hål, men kravlar sig upp igen! Min soldat är hemma nu och det har varit en jobbig tid, men jag lovar..det går. Snacka med varandra om allt!!! Se till att hålla dig informerad, blir det jobbigt, strunta i att ta reda på info för ett tag, gör något helt annat. Se till att bli kramad ibland av dina vänner. Vi behöver hudkontakt..MYCKET hudkontakt!! Alla känslor kommer att finnas med under denna resan, men det är helt normalt. Jag lovar!!

    #58559 Svara
    ne
    Medlem

    Tack för era inlägg, det kommer faktiskt tårar när jag läser dem. Att ni finns där ute någonstans är riktigt fantastiskt. Vilken ventil! Kramar till er.

    #58551 Svara
    Anonym
    Gäst

    “Nu har det gått fem dagar, och det är massor av dagar kvar. Detta är “”min”” första mission och jag är förvirrad, ledsen och kan inte koncentrera mig på något meningsfullt. “

    #58553 Svara
    Anonym
    Gäst

    Hej! Detta är oxå min första gång som jag är med om detta… Men min kille har varit i väg två gånger tidigare.. Han har nu varit borta i tre veckor och det är först nu den sista veckan som den jobbiga saknaden har gått över. De första två veckorna och även veckorna innan var jag ett nerv vrak! Pendlade mellan ledsen, arg och förtvivlad. Känndes som om min hjärta skulle brista! När han ringde bara grät jag eller var arg på honom… Men han sa att det är en helt normal reaktion efter som jag inte vet vad jag har att vänta… Men nu äntligen känner jag igen mig själv, visst saknar jag honom men jag har på nåt sätt kommit vidare och lever mitt liv här hemma… Vant mig så gott som det går… Bävar nästan för att han ska komma hem igen och sen behöva gå igenom seperartionen igen när han åker tillbaka….

    #58555 Svara
    Anonym
    Gäst

    Hej NE! Det är svårt att säga hur det kommer att bli, allas vår resa som anhörig är olik men ändå så lika. Jag hittade mitt sätt att hantera min oro på, genom att bena upp känslorna och vart eftersom man gick igenom känslan och känna igen det nästa gång den kom. Det tog tid, men det gick men man klarar det.

Visar 5 inlägg - 1 till 5 (av 5 totalt)
Svar till: Femte dagen
Information om dig: