Hem Forum Invidzonens forum Ett års mission…

Visar 6 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #53217
      Sasparilla
      Medlem

      “Min man har just fått reda på att han är kallad till observatörstjänst i Mellanöstern i 12 månader med start juni 2013. Vi har två missioner i bagaget men dessa var “”bara”” 6-7 månader, ETT ÅR känns just nu oöverstigligt och svårt att ta in. Funkar det ens att upprätthålla nån sund balans i relationen och familjelivet så länge? Jag tyckte det var jättesvårt att hantera vår sons saknad efter pappa under senaste missionen. Det gör ont i hjärtat att tänka på att han ska behöva utsättas för det igen. Vår son kommer vara 4,5 år vid nästkommande avresa. Vi har i vart fall bestämt oss för att gå PREP-kurs. Sen gäller det väl även att sätta upp en strategi för att tackla omgivningens kommentarer och ifrågasättanden (“”hur KAN han lämna sin familj SÅ länge??””). Jag tar tacksamt emot alla erfarenheter, infallsvinklar och tips!!”

    • #53219
      Mentor Elke
      Medlem

      Hej Sasparilla!
      Vad bra att ni har bestämt er för PREP- kurs. 12 månader är en lång tid, vill du så kontakta en mentor (gå in på fliken om oss) som kan vara din hjälp och stöd under den här tiden.
      Massor med styrkekramar!
      mentor Elke

    • #53221
      Mattan
      Medlem

      Hej Sasparilla!
      – ja det går faktiskt att ta sig igenom ett års mission. Vi var med om det, med barn hemma. Visst det var inte roligt men jag gick med här och fick en massa nya vänner. Vi åkte på familjezonen-saker, stöttade varanadra och fick praktisk hjälp av andra.

      Nu efteråt ser jag den stora skillnaden mellan mission 1 å 2. Den första var jobbigare, och då var den bara halva tiden….

      Det finns hopp! Jag lovar.
      Ps. När folk sa så till mig svarade jag: Ahh, jag ser det inte riktigt så…. Han är ju utbildad officer….
      Kramar från Mattan

    • #53223
      Sasparilla
      Medlem

      Tack för era kommentarer, jag kommer helt klart att dra nytta av allt det stöd som finns här ! Ett nätverk av förstående, inte ifrågasättande, människor känner jag kommer vara avgörande!

    • #53225
      C
      Medlem

      “Hej Sasparilla!
      Många människor har ofta synpunkter på andras liv! I min mening är det stort att faktiskt kunna och vilja påverka i större perspektiv än sin “”egna bakgård””.
      Jag tycker att du ska vara stolt över dig och din familj! Omgivningens negativa tyckande är ointressant, även om jag är väl medveten om att det är svårt att tackla under de “”tunga”” dagarna. Du inte ensam – vi är många som ni!
      Glöm inte heller hur stark du är som klarat av tidigare missioner och som säkerligen fixar denna också!
      Relationsmässigt är det alltid svårt att se in i framtiden, försök att tänka på de stora och små positiva inslagen i livet.
      Jag ser det som att det är du som gör något stort för en annan människa. Tänk på de förhållanden där ingen får förvekliga sig själv eller göra något annorlunda fast önskan finns….
      Det var allt från lilla mig.
      Kram C.”

    • #53227
      M.E
      Medlem

      Jag kan starkt rekomendera PREP-kursen…den gav mig och min sambo som ska iväg snart otroligt mycket.

    • #53229

      Hej
      Min man är borta ett år men då som polis. Vi har 2 barn 8, 11 år. För oss finns tyvärr inte någon PREP-kurs. Det verkar vara något väldigt bra för anhöriga. Gå den om du har möjlighet. Vi hade bara ett datum när han skulle åka och visste inget om när han skulle kunna komma hem och hälsa på. Det var en märklig känsla. Både jag och barnen var alldeles vilsna. Så småningom fick vi äntligen ett datum som han skulle komma och det blev lättare när vi kunde räkna ner dagarna. Min man har också varit ute på ett halvår och en på 10 månader tidigare men det var innan barnen. Nu har maken varit hemma för första gången och det var så mysigt men jobbigt när han åkte igen förstås. Barnen var väldigt ledsna när han åkte. Det är tufft att vara mamma då.
      Omgivningen är ett kapitel för sig, det är ingen som förstår hur han kunde åka. Det är jobbigt att alltid höra det och jag vill inte vara ett offer.
      Ett år är länge, men är man trygg med varann så tror jag man genomlider året. Vissa dagar kommer att vara tyngre än andra. Har du någon eller några som ger dig energi, använd dom. Du har en liten hemma, kanske du kan få hjälp med barnvakt nån gång och göra nåt som gör dig glad. Använd Individzonen, där förstår alla dig och kan peppa dig. Ett mycket bra forum.
      Jag önskar er all lycka till och hoppas ni hittar en bra lösning tillsammans.

Visar 6 svarstrådar
  • Forumet ”Invidzonens forum” är stängt för nya ämnen och svar.