Hem Forum Invidzonens forum Det här med att vara anhörig..

Visar 15 inlägg - 1 till 15 (av 15 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #54739 Svara

    “Är det bara jag som är trött på frågan “”hur är det med honom?”” innan de frågar hur det är med mig och när de väl frågar hur det är med mig så måste de se otroligt lidande ut. Visst, de försöker nog bara visa att de bryr sig men det börjar bli så tjatigt. Önskar att jag kunde sluta ses som ett offer, som någon som blivit övergiven. Så är det ju inte. “

    #54741 Svara
    R
    Medlem

    Jag tror alla blir trötta på den frågan till och från. För mig känns det lite som om jag inte längre är jag utan en förlängning av honom… Inte alltid såklart men tillräckligt ofta för att det ska kännas.

    Jag tror precis som du att de bara vill väl. Tror du det hjälper om vi berättar hur vi känner? Kramar!

    #54743 Svara
    LO
    Medlem

    Kan inte annat än att hålla med dig!
    Men har ni oxå märkt av dessa som inte bryr sig alls, som inte frågat en enda gång hur det är med mig eller sambon, under hela missionstiden? Jag vet inte vilket som är jobbigast..

    #54745 Svara

    Ingen i min närmaste familj har frågat hur det går eller om jag behöver lite hjälp/avlastning. När svärmor ringer så frågar hon snabbt hur det är och blir då svaret att jag är genomtrött och det går i ett så är det naturligtvis likadant hos dem fast sååå mkt värre.

    Sedan undar hon om jag hört från maken för han har inte hört av sig på några dagar. Inte blir hon glad av ett jakande svar då han har prio på oss, sin närmaste familj då han vill prata med barnen, utan bara nerklankande på att han inte ringer dem.

    Herregud – jag är genomlycklig om jag lyckas få ett samtal i veckan!!

    #54749 Svara
    LO
    Medlem

    kan det vara så att vi visar den starka glada sidan utåt och bryter ihop hemma i smyg och att det är därför vissa inte frågar? Det är nog väldigt sant, jag tror..ja i allfall hoppas jag att det är därför några av mina närmsta vänner inte frågar för dom ser att jag mår bra.
    Jag har inte heller hört något från hans föräldrar, vilket jag oxå tycker är konstigt. Hade jag varit bort vet jag att min familj hade hört av sig till honom, bjudit hem han på middag även fast jag ej kunde följa med…
    Sant att vi alla är olika och att det är tur=)
    Men har det något att gör maed att vi är tjejer?, det verkar ju som situationen varit annorlunda om vi åkt i stället..
    Ha en underbar dag i det fina vår vädret=) Kram!!

    #54751 Svara
    Mia
    Medlem

    ja Lo det är hemskt konstigt att deras familjer inte hör av sig, ska min övriga familj ses och jag är borta över dagen så ringer dom och bjuder in min kille. Han åker bort flera månader och inte ett samtal (?) nu behöver jag inte det, jag har en stor familj och alla bor nära, tycker bara det är konstigt. Jag tror det kan ha att göra med att vi kanske är mer självständiga än killarna men också hurdanna familjer vi har, Tror också att killarna är mindre självständiga än vad vi är och kanske därför skulle må ännu sämre än vad vi gör om det var vi som åkte bort. Men man får försöka vara positiv och vara glad för att vi har sånna underbara öppna familjer.

    #54753 Svara
    taw
    Medlem

    Jag har fått flera samtal från hans familj, vilket jag inte väntade mig då vi inte haft en strålande relation jag och dem tidigare. Tror på något sätt att missionen fört oss närmare varandra och det tycker sambon är väldigt skönt också 🙂

    #54757 Svara
    LO
    Medlem

    Ja men snart, kommer dom ju hem. Då får du fruga till han i Afghanistan, ta din vecka och bara inte göra någonting och låta manen ta sin del av allt där hemma.

    Och så slipper vi dessa jobbiga frågor, där vi ses som offer som blivit övergivna.
    =)

    #54761 Svara
    Sue
    Medlem

    Många frågar hur min kille har det, men det enda jag kan säga är att han har det bra för han säger att han har det. Det är jag som mår skit, men jag tror inte de vill veta så mkt, då drar de sig för att fråga. Det är lättare att fråga om soldaten i fråga.

    #54763 Svara
    Mia
    Medlem

    Sue, så kan det nog också vara. Är säkert lättare att fråga om soldaten, han har ju valt att åka, jag vet att jag definitivt inte varit med och valt att min sambo ska åka.
    Jag har en kollega vars sambo reser i jobbet inom sverige, hon bryter ihop pch tycker att ALLT är helt menigslöst när han ska åka bort över helgen. Jäkligt svårt att hålla tyst och tycka synd om henne då kan jag säga…

    #54765 Svara
    Sue
    Medlem

    “Ja, jag blir irriterad jag med på folk som nästan jämför att deras kille åker på semester så de “”förstår”” hur det känns. Hade nog vart bättre om de inte säger nåt alls skule jag nog tycka.”

    #54767 Svara
    Mia
    Medlem

    Ja det är lite skillnad på att åka bort över helgen eller på semester för att roa sig med att vara i ett land i krig där dom blir utsatta för fara varje dag. Som sagt, bättre att dom håller tyst. Jag hade varit glad om min kille valde att åka på semester och ha kul istället för att åka dit där han är nu.

    #54747 Svara
    Anonym
    Gäst

    “I min närhet är det nog tvärtom, alla undrar hur det är med Mig. Självklart undrar dom hur det är med honom också, men jag tror att dom resonerar så att han är borta och jobbar, har mkt att göra och upplever nya saker medans jag är hemma själv med hus m.m. dock så har inte hans famlilj hört av sig till mig en enda gång, konstigt tycker jag. Var det jag som var borta och min kille hemma så skulle min familj ringa honom hela tiden, bjuda hem honom osv även fast inte jag var med. Men vi är väl olika och tur det. Det som är jobbigt tycker jag är att alla frågar när han ska skärpa till sig, växa upp och skaffa ett normalt jobb hemma (!) Självklart skulle jag hellre vilja att han var hemma, men jag är ändå stolt över honom och det är jobbigt att behöva försvara hans jobb hela tiden.
    Frugan: Din svärmor borde ta det som en självklarhet att han ringer till dig och sina barn först och främst. självklart saknar hon också honom och är orolig, men det är ju för er det blir störst omställning. Han bor ju inte med mamma

    #54755 Svara
    Anonym
    Gäst

    “@Mia:
    Jo, visst borde vara jälvklart. Men, men… Drömma går ju alltid

    #54759 Svara
    Anonym
    Gäst

    “Frugan: jag hade också en sån period för ett par månader sen. Jag bara hatade ALLT och gick runt och var helt gråtfärdig hela dagarna, sa till min sambo att jag hatade och ville flytta från vårt nybygda hus (?) Det är så jäkla svårt när man kommer i sånna svackor! jag tvingade mig själv att ringa kompisar och ta en fika fast jag egentligen inte ville, skaffade gymkort och börja träna och skrev upp mig för kurs med hunden och gjorde om lite hemma (nu får min gubbe stå ut med rosa och lila ha ha) Allting är självklart svårare när man har barn och är mera bunden, men du har inte möjlighet att få barnvakt ett par gånger i veckan så att du kan vara själv och göra någonting för Dig? Jag vet att man inte VILL när man mår sådär kasst, men det gäller att tvinga ut sig själv i alla fall. Försöka omge sig med positiva människor. Eller bara ta en kväll och dricka vin med en kompis och få spy ur sig all bitterhet och kanske gråta en skvätt

Visar 15 inlägg - 1 till 15 (av 15 totalt)
Svar till: Det här med att vara anhörig..
Information om dig: