Hem Forum Invidzonens forum Avundsjuk

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #52875 Svara
    Linnor
    Medlem

    Min man har åkt utomlands som polis i ett år. Kvar blev jag och våra två söner. Självklart blev jag tillfrågad om det var okej att han åkte. Jag sa ja till det. Om jag nekat honom att åka, då hade han varit besviken och bitter. Å, nu är det jag istället som är besviken och tyvärr bitter.
    Jag vill knappt höra vad han gör eller hur han har det.
    Han har lägenhet, äter ute, just nu varmt och kan sitta på balkongen å ta det lugnt när han inte jobbar.
    Jag blir galen när jag tänker på det.
    Själv ska jag ta hand om barnen, tvätta, laga mat, handla, tjata om läxor, skjutsa till alla aktiviteter, jobba heltid mm.
    Skäms jättemycket över mina känslor.
    Är det någon som kan komma med några tips på hur jag kan förändra min syn på det här?
    Det här året kommer annars ta all energi till massa negativa känslor och bitterhet.

    #52877 Svara
    sd
    Medlem

    “Jag är inte i samma sits som du, men min sambo åkte iväg som militär 7 månader och vi har inga barn. Jag tror det är helt normalt att vara bitter och lite besviken, jag har också haft perioder där jag varit bitter och funderat över varför han ringer hem och ivrigt berättar vad de gjort och har haft lust att säga “”Jag ger FAN i vad du gjort, kan inte bry mig mindre. Hör av dig när du är på väg hem””. Men det har jag inte. Ett tag senare har bitterheten släppt och jag tycker det är mysigt när han ringer och berättar, vill vara delaktig.

    Även om man har sagt ja är det ok att vara bitter, de gör val som påverkar bådas liv otroligt mycket när de väljer att åka utomlands på jobb. Tänk om du hade gjort så istället, hade det varit konstigt om han kände sig bitter en tisdag efter att ha skjutsat barnen till aktiviteter, jobbat, tvättat och under tiden bränt lite mat på spisen?

    Låt känslorna komma, men försök att inte fastna i dem. Hitta sätt att göra vardagen enklare, skala av sådant som du inte måste göra och passa på att utnyttja stunder till att bara andas och ta det lugnt utan press på att du då måste hitta på något ytterligare.

    Har du pratat med din man om känslorna? Kanske känns det lättare om du pratar om det med honom.”

    #52879 Svara
    Myran
    Medlem

    Jag håller med sd!!
    Låt känslorna komma, det är ok att vara bitter o besviken även om man sagt ja!

    Men försök att inte fastna fastna, utan försök göra saker för dig och ditt välmående också.
    Kanske kan någon hjälpa dig ta hand om barnen nån kväll i bland så du bara får vara du o göra något du längtar efter?!!
    O precis som sagts, ge f-n i att göra det du inte måste göra. Lite skit i hörnen…vadå man överlever med det också!!

    När min man åkte iväg kom vi överens om att lägga en del av pengarna han tjänade på en underbar semester tillsammans när han kom hem! Se till att unna er något som ni kan se fram emot hela familjen!!

    Kämpa på, du klarar det här o här i forumet är det ju liksom ok att vara glad, ledsen, arg eller besviken!!! Vi hjälps åt!!

    Kramar

    #52881 Svara

    Hej Linnor!!

    Du är hjärtligt välkommen att höra av dig till någon av oss mentorer om du vill ha någon att bolla tankar och känslor med under det här året!!!
    Ibland kan det kännas lättare att ha någon att prata eller maila med som förstår vad du är med om när vardagen känns extra tung.

    Du hittar våra presentation och mailadresser under fliken Om oss/Våra mentorer här ovan!!

    Välkommen, vi finns här för dig och alla andra!!
    Kramar
    Invidzonens mentorsgrupp

    #52883 Svara
    Linnros
    Medlem

    Tack så mycket för att ni tagit er tid att svara mig. Det gjorde gott.
    Skönt att ‘prata’ med personer som är i samma sits. Mina vänner tycker att maken inte är klok som åkt. Jag förstår honom på ett sätt som är svårt för utomstående att förstå.
    Jag vet ju om hans driv, att få åka ut på olika uppdrag.
    Fantastisk att Individ Zonen finns.
    Innan barnen fanns, åkte han på flera missioner som militär. Då fanns det ingenstans att vända sig.
    Tack för era svar.

    #52885 Svara
    Superwoman
    Medlem

    Hej Linnor!
    GALEN är rätta ordet 🙂
    Jag brottas oxå med alla skamliga känslor f.f.a. avundsjuka och besvikelse.
    Jag känner mig oattraktiv och tråkig och kan snurra till det ordentligt i tankarna. Just när barnen blivit lite äldre och jag precis lyckats göra mig av med tråkighetsstämpeln som SMÅbarnsmamma har jag nu blivit någon sorts hemma-maskin.
    Jag försöker fokusera på att ha en liten stund för mig själv lite då och då- röra på mig, fotbada, ansiktsmask. Även njuta lite av att strunta i saker -dammråttorna ligger faktiskt kvar och det är ingen katastrof!
    Det är svårare än jag föreställt sig att inte ha den regelbundna vuxenkontakten med partnern i familjelivet, allt hänger ju på en själv.
    Jag hade uppskattat kontakt med någon i samma sits för att inte gnälla allt för mycket inför min man eller kompisar (dels för att förståelsen över konstiga känslor är större och dels för att jag är rädd för att nöta ut alla de jag älskar).
    Håll ut- vi är fler som du!!!
    KRAM!!

Visar 6 inlägg - 1 till 6 (av 6 totalt)
Svar till: Avundsjuk
Information om dig: