Svar till: Känslomässigt distanserad

[Liv]

M, jag förstår att det är en stor påfrestning om du redan mår dåligt. Nu vet jag ju inte vad orsaken är men jag tänker att du kan lägga den tiden fram till insatsen till att må bättre i dig själv och då har du redan vunnit något och kommit långt! Prata igenom insatsen med din pojkvän, ställ alla möjliga frågor och se till att skapa en trygghet redan nu. Sedan kommer du kunna gå på en anhörigträff där de berättar mer om insatsen osv. Jag slängdes in i allt på kort tid och vi visste inte att leaven skulle bli inställd så vi kör 6 månader på raken, vilket är en påfrestning men inte omöjligt! Jag tänker att man får vara förberedd på att saker och ting kan ske med kort varsel och då får man förhålla sig till den situationen på bästa sätt utifrån förutsättningarna man har. Går eg. inte att göra något annat. Även om dagarna är tuffa och emellanåt svåra så tänker jag att det ger en tid att kunna växa som människa också. Din partner kommer också göra det på sitt håll och det är inget negativt, så länge man strävar till att utvecklas tillsammans därefter när allt är klart och tar med sig allt det positiva man lärt sig om sig själv, in i förhållandet. Det kommer vara en bergochdalbana av känslor, men sen är alla olika, det viktigaste är att du utgår från dig själv och vad du mår bäst av. Din kille ser nog fram emot att åka för det är det de är tränade till att göra och det bästa vi kan göra är att stötta dem i deras val men inte glömma oss själva på vägen 🙂 det är jättebra att du redan nu är inne på IZ och skapar dig ett nätvärk, det önskar jag att jag hade gjort också men ett annat tips är att inte läsa in för mycket på allt heller för att alla insatser är olika, tillgång till kommunikation på olika sätt, olika befattningar, olika individer som reagerar på olika sätt och olika relationer. Det kommer gå jättebra! Finns bra mentorer på IZ som du kan bolla tankar med också!