Svar till: Stolt men ledsen

[Anonym]

Det har gått ganska bra dessa två veckor eller snarare lite upp och ner. Kvällar och helger har nog varit jobbigast. Att det trots allt har känts så bra beror nog på att han suttit i karantän i Sverige, pga Corona fram tills idag, så vi har ändå kunnat ha kontakt, prata etc dagligen. Men imorse bar det iväg, så idag känns det lite tyngre igen. Mycket pga att jag inte vet hur det går, vart han är och hur mycket kontakt vi kommer kunna ha. Ovisshet är så jobbigt, att inte veta hur han har det eller när vi kommer ses nästa gång. Vecka för första leave ändras hela tiden vilket också känns frustrerande. Man kan inget planera varken för oss gemensamt eller för mig och barnen eftersom vi inte vet när han kommer hem. Å andra sidan är det väl svårt för alla att planera just nu utifrån rådande omständigheter.
Men jag tar en dag i taget. Vissa dagar känns faktiskt ganska bra och som ni andra skrev det kommer gå lite upp och ner. Kram och tack till er för stöttning och uppmuntrande ord!