Hem Forum Invidzonens forum Ensamhet och ångest Svar till: Ensamhet och ångest

#57137
Rebecha
Medlem

“JA men visst jag är egoistisk som ber honom hjälpa mig i BÖRJAN på min terapi..jag ber inte han stanna hemma för resten av sitt liv….Tack för förståelsen för dom som är så pass psykiskt sjuka att varje dag är en kamp. Man kan inte bara må bättre för att man måste det funkar inte så. Och han och jag har pratat med varandra och jag kan ju säga direkt att han inte delar samma uppfattning som ni gör. Han kommer åka iväg eftersom jag sa till honom att söka och att han har vänner och sin bror med sig på missionen, men ni kan inte hålla på och klaga på andra som tycker olika och som helst vill att ens kille ska vara hemma i tryggheten. Då jag blev ihop med killen visste vi inte om att det skulle bli såhär, så istället för att kalla mig egoistisk och dylikt ge mig en hjälpande hand istället…släng inte sådan skit på mig.

Ni vet inte hur dåligt jag mår och jag vet inget om er, men jag försöker förklara och ni lyssnar inte, det är “”bara”” hela tiden för er. Det är inte så himla lätt. Jag har inga vänner jag har ingenting där jag bor nu, jag klarar mig inte ner till tvättstugan utan att få panik och börja gråta, är det så konstigt att jag behöver min killes hjälp? I alla fall tills jag mår lite bättre och kan vara själv, tills jag får mediciner så kommer hjälpa mig mer i vardagen. Om jag ska stötta honom så ska han väl göra det samma för mig?

Jag är trött på att höra hur självisk och elak jag är, när jag inte ens har hindrat honom! Jag har tänkt och prata om det men jag kommer inte hindra honom. Och om jag får sådan respons på mina tankar och känslor vet jag inte om jag någonsin kommer vilja träffa andra i min situation.

Hjälper man inte när någon i ens familj mår dåligt? Det kallar inte jag att göra saken åt en. Jag har inte bett min kille att göra saken åt mig! Men så länge ni inte vet om min vardag behöver ni inte yttra er om saken! Det gör mig bara sårad. “