Hem Forum Invidzonens forum Hjälp mig förstå bättre Svar till: Hjälp mig förstå bättre

#52089
Josefine
Medlem

“Hej,
Vad fantastiskt att Du tar kontakt här!

Jag är hemma för 2a ggn på lite drygt tre år. Vi är överrens om detta, men jag kan inte säga att jag jublar och är överlycklig varje dag… Vissa dagar känns brådjupa medan andra är riktigt skoj. Som tur är överväger de roliga.

Det viktigaste för mig har varit att bryta ned tiden mellan leave i delmål. T.ex. denna vecka ska jag julpynta/äta lunch med NN/besöka NN osv. För mig är det även viktigt att tillåta mig själv att må pyton, men jag vill inte stanna i den känslan.

Det som hjälpt när jag mår riktigt #&””%§ har varit möjligheten att skicka sms/maila och “”kräkas”” till min man. Det innebär INTE att jag lägger skuld på honom, men det är viktigt för mig att han vet hur jag mår/vad som hänt. -Det är situationen som är jobbig (iaf för mig) inte det faktum att personen är frånvarande långa perioder. Ingen att dela vardagens små glädjeämnen och utmaningar med.

Det innebär heller inte att jag vill att han ska “”fixa””. Jag är likadan hemma (efter en dålig dag på jobbet tex.). Bara jag fått “”lätta på trycket”” så har det känts bättre.

Jag skulle bli fantastiskt glad av uppmuntrande sms och blommor (wow!). Kanske beror er känsla på att ni inte riktigt förstår varför den andre mår som den gör? Det är mycket möjligt att hon inte själv vet varför hon reagerar som hon gör (det är jättejobbigt!).

Vi är väldigt öppna, har alltid haft en rak kommunikation- vilket INTE betyder att vi alltid är överens, men då vet jag iaf vad han tycker/tänker. Kanske är din käresta vilse. Vet inte vad hennes roll är i detta? Att hon “”borde”” vara stolt? Att hon “”borde”” vara starkare? Att hon borde “”klara allt”” och vara “”duktig””?

Jag har även gått i samtal, vilket hjälp mig att sätta ord på saker/situationer samt se saker från olika perspektiv- och att sätta saker i perspektiv. Det var först då jag fick ett bättre vokabulär att förklara mina känslor/upplevelser. Så ta hjälp av alla proffs som finns runt omkring. soldathem, veteraner, invidzonen, andra anhöriga som bor i närheten.

Jag vet inte om din käresta är rädd. Rädd att du är så långt borta, rädd att hon inget kan göra, inte kan påverka, rädd att förlora dig, förlora er, rädd för en ny obekant situation?

i korthet
– bryta ned vardagen i delmål
– fundera över vad det ‘egentligen’ är som oroar/får henne att må dåligt
– går det att påverka? Isf hur och med hjälp av vem?
– prata utan att skuldbelägga. En upplevd känsla är alltid min egen och alltid rätt eftersom jag känner just det. Undvik att gå i försvar
– skilja på sak och person
– försök ta bort “”präktigheten””, det gör inget att det är lite skit i hörnen
– boka in små belöningar (massage, lunch, bio, kompishäng)
– var inte rädd att be om (proffesionell) hjälp

Vet inte om det var till nån hjälp. Hoppas.”