Svar till: Snart dags

[Julenissan]

Så, då har vi pussats o kramats hej då. Hela dan har kännts overklig och nu sitter jag på väg hem… Allt prat vi haft har hjälpt i den här stunden, men naturligtvis kommer det bli tuffa dagar. Som tur va, helt oplanerat fick jag träffa hans kolleger och en anhörig. Fika, prata och bara umgås va toppen. Fick oxå en bra inblick i fler människors tankar om det här och löften om att ta hand om varann -både de här hemma o på mission Känns trots allt bra!